Ryggkirurgi på US Linköping anmälda 25 gånger, men varför just Linköping ?

Ryggkliniken på US Linköping har under 2016 hamnat i stort blåsväder med mängder av anmälningar till både Lex Maria - men även till IVO. Arbetsgivaren har listat Linköping i 16 ärenden som ligger hos IVO - Inspektionen för Vård och omsorg. resterande ärenden är Lex Maria.

Magnetkameran ljuger inte - men den säger heller inte hela sanningen

Richard Deyo
Världsledande ryggforskare

Är du förvånad över att Läkaren inte skickar iväg dig till röntgen. Eller om du får röntgen - och du sedan inte får något bra svar ifrån Läkaren vad bilderna egentligen säger. Det kanske beror på att Läkaren redan vet att bilder på ryggen inte visar orsaken till ryggsmärtan och att han/hon egentligen har gjort dig en tjänst då risken för vidare åtgärd kan bli felaktig - t.ex en operation som inte hjälper, då det "fel" som man ser på bilderna , inte är något som orsakar ryggsmärta. Diskbuktning är ett exempel.

Miljoner  undersökningar med Xray -  Magnetkamera (MRI) eller Datortomografi (DT) utförs varje år på ryggar.
I USA har man på kort tid dubblat kostnaderna för röntgen av ryggar - så även i Sverige - men ingen blir ändå mer frisk i ryggen av att veta vad som syns på röntgen. Snarare ser det ut som det som syns på röntgen ofta är blindspår.

Ryggoperationer är som BingoLotto - de flesta vill ta chansen men nästan ingen drar högvinsten

Resultaten efter rygg operationer är ovanligt dåliga i jämförelse med all annan kirurgi - det är en hel värld överens om. Men i Sverige talas inte mycket om det.

Här mörkas Operationerna effektivt av de svenska klinikerna med ett batteri av ursäkter. T.ex genom att använda egna frågestudier - SWESPINE eller  genom att skylla på att patienternas "sociala situation. Se nedan
Och Sveriges kirurger nämner knappt RISKERNA med operation - Man talar om högst 5%. Men en ny och stor amerikansk oberoende studie där ett stort forskarteam med  9 forskare deltager visar att så många som 87% får problem efter en rygg operation
och nära två personer av 100 avlider.

Det ryggkirurgiska kriget - som ingen vann - och Steloperationerna som nästan försvann

HUDDINGE SJUKHUS

Fyra av fem ryggpatienter som undersöker möjligheten att bli opererad får ingen operation. Och alla som opereras får långt ifrån bra resultat. Forskningen kan inte bestämma sig hur bra ryggoperationer egentligen är.
Resultaten beror till stor del på vem man frågar. Frågar man patienterna själva är de oftast positiva - trots att de egentligen blir långt ifrån bra. En hel del blir sämre. Högst 10 procent återgår till fulltidsarbete efter att ha ryggopererats. Såvida inte Försäkringskassan tvingar dem tillbaka till arbetet.
I denna artikel går vi in i de "slutna rummen". Vad säger kirurgerna själva om deras gebit - operationerna. Jo dom säger att de går bra. Men när de säger att de är bättre än sjukgymnasterna - då tar det eld i brasan.

Risk för ryggoperation på fel ställe - "dåliga diskar" borde ej göra ont

Vikti  NYTT & VIKTIGT 
Nya studier visar att den ryggkirurgiska hypotesen om  den "degenererade disken" och "Diskogen" ryggsmärta är mer och mer tveksam. Det finns en uppenbar risk att många blir felopererade då både MR bilder och Discografi inte ger rätt besked om ryggsmärtan finns just där disken ser dålig ut. Segmentella problem SRS torde vara mycket mer troliga och att minst 2 nivåer i ländryggen är drabbade.

Anders har gjort fem ryggoperationer - men inte mycket blev rätt

  DÅLIG REKLAM FÖR RYGGKIRURGI  
FRUSTRERAD - NONCHALERAD  - FELOPERERAD - OCH KVAR PÅ RUTA ETT - OCH VI UNDERSÖKER VARFÖR

Anders Lindqvist  är 47 år och har under 19 år vandrat runt i en vård som de erfarna problemryggarna har lätt att känna igen sig i. Dålig information eller ingen information alls- Sjukgymnastik - 5 st ryggoperationer - smärtblockader - olika mediciner - missar - frustration - vårdnonchalans - kopiösa smärtor - i månader och år, är vardagen på den resa Anders genomgått. Men han är knappast ensam. (Uppdaterad feb 2015)

Ett Biopsykosocialt synsätt - perfekt för vårdindustrin - men uselt för patienten

 Viktigt 

Skaffa dig en löneförhöjning
så går värken över

Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU)  fortsätter att psykologisera ryggen. I en ny och andra, men mindre rapport än den som kom år 2000  - så är denna  "Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem" - 2014 - en fortsättning på SBU första rapports inslagna väg. Ryggen gör bara ont på arbetet men det kan man ändra på. Denna rapport bygger vidare på den första och starkt kritiserade   "Ont i ryggen Ont i nacken 2000"  där SBUs chefsutredare Professor Alf Nachemsson psykologiserade ryggen och gjorde ryggen till ett arbetslivsproblem - trots att ryggskotten i stor utsträckning sker på fritiden. 

"SLUTA SPELA RYSK ROULETTE MED RYGGARNA "

Så uttryckte sig  Världsforskaren -Svensken -Professorn och Ryggortopeden alla kategorier -  Alf Nachemson - Detta i samband med att världens största genomgång av ryggens problematik hade sammanställts av den blytunga - men för allmänheten sannolikt helt okända myndigheten SBU , Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering. (Socialstyrelsens högra hand). Nachemson var huvudarkitekten.

Året var 1999 - Nachemson stod på topp sedan 30 år som den ende Ortoped i Sverige som alla lyssnade till. Seminarielokalerna var alltid proppfulla när mister Rygg talade.

Har Swespines kvalitetsregister för ryggoperationer tillräcklig kvalitet ?

  BRA VETENSKAP ?  
SWESPINE  är ett register som mäter hur bra ryggoperationer går och ligger till grund för när Landstingskassan skall betala ut pengar för ryggoperationer. Ser det bra ut i SWESPINE med till största delen lyckade operationer, ja då fortsätter pengaflödet rulla in till de ca 40talet ryggkirurgiska kliniker som gör ryggoperationer i Sverige. Men vad säger dessa register för något? Blir operationerna så bra som de slutsatser kirurgerna själva drar? Den samlade expertisen är ju överens om att kontrollerade studier är mycket bättre. Men där får kirurgin magert resultat. Två av tre operationer får ej godkänt.

Ryggoperation ett allt mer tveksamt alternativ

Ur Tycho Tullbergs Föreläsnings PM
Negativa och positiva omständigheter för lyckad operation

 Häpnadsväckande 
Att vara lyckligt gift ökar chansen att få ryggen opererad på Stockholm Spine Center. För ensamstående, invandrare, eller sjukskrivna blir det svårt att få operation på Sveriges största klinik. Dessa kontroversiella "regler" går att utläsa  ifrån föreläsnings-PM, bloggar, föreningsmöten och enskilda ryggpatienters erfarenheter.  
Konstaterande.
Om kirurgin inte har medicinska grunder när de väljer ut sina patienter  till operation, då är det illa. Om friska personer är intressantare att operera kan man stänga igen.

Nej tack till ryggoperationer med obefintlig eftervård

Börjar det bli dax att stänga ner ryggkirurgin, i alla fall under en tid tills vi får en hel del patientsäkerhetsfrågor klarlagda? Resultaten är fortsatt skrala för ryggoperationers success, vilket konstaterats redan för 20 år sedan och inga nya imponerande bevis har tillkommit som styrker den tesen.
Vad gör då kirurgin. Man ökar antalet operationer. Hur kan det gå till? Jo man låter sjukvårdsbeställarna att tro att ”utvecklingen går stadigt framåt”.

Operation av Spinal Stenos - är det verkligen nödvändigt?

Uppdaterad 16 januari 2016
En Spinal Stenosoperation är numera den vanligaste ryggoperationen som utförs i Sverige. Den vanligaste åldern där man gör operationen är på personer från 65 år och upp till 90 år.  Men hur mycket hjälper en sådan operation? 
Nästan alla äldre personer +60  har någon typ av Spinal Stenos synlig på en röntgen - oftast en MR bild. ett fåtal av dem opereras  Det är s.k osteofyter - benmassa - som växer ut ifrån kotan som anses störa nerver i den centrala ryggmärgskanalen. Att Sverige opererar så extremt många Spinala stenoser är dock oroande. Inget tyder på att resultaten har förbättrats sedan SBU 2000 inte fann bevis för dess nytta.

Diskbråcksoperation med titthål - är det verkligen så skonsamt ?

Adad Baranto

I en artikel från Sahlgrenska "Snabbt och skonsamt ingrepp mot diskbråck kan hjälpa många säger läkaren Adad Baranto att titthålskirurgi "Endoskopy Lumbar Discectomy" nu kan bli standard på kliniken. Två patienter har hittills opererats och Adad Baranto tror optimistiskt att sju av tio diskbråckspatienter på Sahlgrenska nu kommer att opereras med den nya tekniken. Tekniken anses vara skonsammare för patienten och bl.a ha mindre komplikationer än konventionell teknik. Men hur skonsam är operationen egentligen jämfört med traditionell diskbråckskirurgi? Blir resultaten lika bra, och vilka kan man operera?

Diskprotes operation - en kritisk granskning

I Sverige pågår studier av eventuella fördelar med inopererande av diskproteser i ländryggen. Förhoppningen är att diskproteserna skall kunna ersätta det mer vanliga stelopererandet av ryggen och ge bättre smärtlindring och mindre handikapp. Men vägen är lång innan vi vet hur det går.
Ländryggssmärta och ryggont är ett gigantiskt folkhälsoproblem i alla länder.. Många hundratusen - bara i Sverige-  lever i en skarpt handikappad tillvaro på grund av svåra problem i ryggens nedre del. En superlösning mot detta finns inte. Därför ställer många en förhoppning att opererande av Diskproteser skall vara lösningen. Men vägen är lång och sannolikt krokig innan vi vet sanningen. I en studie ledd av Dr Svante Berg på Stockholm Spine Center, har 152 patienter deltagit. Hälften av dem opererades med diskproteser, den andra hälften fick traditionell steloperation. Nyligen har en 2-års uppföljning gjorts och kunnat visa att proteser - på vissa punkter varit något bättre än traditionell steloperation. Men resultaten är ändå inte så signifikanta som man helst skulle vilja se.

Baksidan av myntet är dock inte kontrollerat ännu. Hur länge håller protesen? Det finns mycket få långtidsstudier gjorda ännu. Av tradition ifrån knä och höftledskirurgin vet vi att implantat har en förmåga att bli sämre och fallera ju längre tiden går. Ständigt lanseras nya fabrikat. Även inom ryggkirurgin har många inplantat som till en början ansetts lovande, hamnat i papperskorgen. Det kan finnas anledning till en viss oro att detsamma gäller diskproteser. I alla fall  bör man vara observant. T.ex är det svårare och litet farligare att ta bort en diskprotes än att sätta dit den. Och till skillnad från ordinär steloperation är en diskprotesOP en engångsoperation. Vid Stelop finns det fortfarande chans att reoperera och hoppas på bättre tur en andra gång. Men vid DiskprotesOP skall det mycket till om en reoperation överhuvudtaget är möjlig. En tredje tveksamhet är att de flesta med svåra ländryggsproblem kommer ej att kunna erbjudas Diskprotes då kirurgerna - i alla fall i Sverige har en lång lista på vilka som inte passar för operationen.

HISTORIA - MATERIAL - HYPOTESER - KOMPLIKATIONER - VÅRDTIDEN OROVÄCKANDE -PATIENTSÄKERHET -FRAMTIDSPERSPEKTIV - FÖRDELAR-RISKER - SAMMANFATTNING

Ryggoperation är ett högriskprojekt

Ryggoperationer är högriskprojekt - så vem kan du lita på om du funderar på att operera din rygg? Den frågan ställer sig den ansedda engelska tidningen Daily Mail Online till ett 40-tal av Englands bästa ryggkirurger som sammantaget ger dig råd.
Det är först när lång tid gått - all annan behandling har misslyckats och du inte står ut längre som du kan bege dig till en ryggkirurg och fråga om operation kan vara lösningen. Men det är inte ett dugg säkert det heller.
De flesta patienter tror att om man bara får en Magnetröntgen  (MRI undersökning) så är saken klar. Felet upptäcks omgående.

Magnetkameran opålitlig

Men alla världsexperter inkl. Paul Thorpe, kirurg på Musgrove Park Hospital menar att "Magnetkameran och Datortomografiröntgen är båda notoriska felmeddelare som visar på fynd i ryggen som inte har minsta betydelse för smärtan. Diskbuktningar och bråck tas som exempel. Däremot menar doktorerna att bindväv, micromuskler, ledkapslar och ledband mycket väl kan utlösa och bibehålla höga smärtor - men kameran ser inte någonting av detta.

Dayly Mail artikeln utser två aktörer som varande experter på att operera ryggar. Snickarna och Elektrikerna. Snickare är Ortopederna som mejslar bort benbitar och "limmar ihop" kotor. Elektrikerna är Neurologerna som reparerar eller frilägger nerver. I Sverige är det betydligt mer vanligt att Ortopederna sysslar med ryggoperationer än Neorologer. Olika tekniker beskrives också, t.ex titthålskirurgi eller microkirurgi - även minimal invasiv kirurgi. Man nämner även "bikinikirurgi" d.v.s ett ingrepp framifrån i ljumsktrakten - oftast gjort när man vill fusionera (limma ihop 2 kotor) vid steloperation. Mike Hutton menar att detta är en inte alldeles enkelt ingrepp. Man måste navigera mellan olika stora blodkärl - om man missar riskerar patienten förblöda på operationsbordet.

Min kommentar

Den engelska artikeln har sina fördelar genom att beskriva olika tekniker och framförallt beskriva Magnetkamerans opålitlighet. Den visar också på att genomgå en ryggoperation är att ta en risk - några säkra resultat har världsforskningen inte kunnat ge.Svårigheten att avgöra vad man skall göra för typ av operation är påtaglig. Skall man operera diskbråck, spinal stenos eller steloperera.
Artikeln faller lite i trovärdighet då man rankar ryggkirurger som varande skickliga på olika sätt. "De 40 bästa kirurgerna". Detta med att se vilken kirurg som är bäst är naturligtvis något de svenska patienterna skulle vilja se i Sverige. Men det lär vi nog aldrig få se. Och lika bra är nog det då den uppgiften med sannolikhet är omöjlig att vetenskapligt fastställa. Att fastställa vilken klínik som är bäst på att operera skulle kunna gå - men görs inte - kanske med rätta. Vad hjälper det om kliniken är bra men att du själv råkar ut för deras sämsta kirurg.

Det är också ett bekymmer att ryggkirurgi tycks öka i omfattning i Sverige - sannolikt pga privatiseringen. Men resultaten har inte blivit bättre. Bristen på ryggkirurger är stor i Sverige. Inslaget av kirurger med utländsk härkomst har ökat väsentligt. Det är visserligen inget fel alls i det. Men man kan se - om man är uppmärksam och vet var man skall leta - att mångas kunskaper om ryggkirurgi är bristfälliga eller finns inte alls. Som patient är blir det därför ett bekymmer, att kunna veta var den bästa kompetensen finns. Det är ju ingen lek att genomgå en ryggoperation.

Operation av diskbråck - när hjälper det?

Kan man bli sämre genom en operation av diskbråck i ländryggen ? Eller i alla fall inte lika bra som man hoppats på.  Frågan är berättigad och viktig därför inte många sidor på nätet diskuterar vad som händer efter en diskbråcksoperation.
Spaltkilometer har skrivits om diskbråck och operationer - men nästan ingen kritisk granskande artkel går att finna. Men några undantag finns och har t.ex publicerats i Läkartidningen. Den största studien som gjorts angående nyttan av att operera diskbråck är den amerikanska s.k SPORT-studien (The Spine Patient Outcomes Research Trial ) Studien genomlästes och kommenterades av de f.d kirurgerna Jansson och Hansson i nämnda Läkartidning från sept.2007.

Vinst eller förlust att operera ryggen ?

I Sverige utförs ca 6000 ryggoperationer per år. En kraftig ökning de senaste åren. I USA utförs många hundra tusen. Diskbråck, Spinal Stenos och Steloperationer är de vanligaste ingreppen. Rutinoperationer brukar man kalla dem, vilket låter som de är okomplicerade. Men det är ej hela sanningen. Komplikationer kan tillstöta. Kliniker brukar nämna en komplikationsfaktor på någon procent, men amerikanska studier ( R.Deyo) har visat på 12 %. Några t.om avlider.

Professor Alf Nachemson, Sveriges och möjligen Europas kung inom området rygg  har - är 2000 -  vetenskapligt visat via den massiva SBU rapporten på 800 sidor, att det finns dåliga bevis för att ryggoperationer hjälper. Då riskerna att avlida vid en operation inte är obefintlig, menade han att man skall sluta att spela "rysk roulette" med ryggpatienterna. Visst, Nachemson var betraktad som kontroversiell, men han hade bra koll på vad som hände i branschen och kollegorna (kirurgerna) sade aldrig emot. (Nachemson avled 2006 efter att ha forskat i 25 år.)
Men även om man ej avlider så finns det andra komplikationer, såsom blodpropp, staffolycockinfektioner, sårinfektioner, ärrbildningar, plus, något som inte redovisas, extrema smärtsensationer, inte sällan månader eller år efter en operation. Men smärta anses inte som någon komplikation. Trots att många har betydligt mer värk en vecka efter operation än de någonsin haft innan.

Alltmer oklart på ryggkirurgikliniken

Den starka yttringen i Dagens medicin synes vara riktad
emot regeringen och den rehabilitering som man vill införa.
http://www.ryfs.nu/regeringkvasi.html

Det stämmer till viss del att regeringen är "boven" , men det finns också en annan oro inlagd i artikeln. Det finns ryggortopeder i landet som varit med och torgfört den nya " biopsykosociala diagnosen".
Och som betraktar ryggpatienter mer ur ett socialt perspektiv än att hon är sjuk. Tidigare har man i princip inte torgfört något alls beträffande smärtorsaker i rygg. Det innebär att t.ex alla ryggoperationer som utförs inte är föregånget av en kunskap om vad som är det egentliga besväret, annat än smärta. Ryggoperation inkl steloperation av rygg och allting annat som utförs som behandling på en rygg måste då anses vara just bara ett prov. Det är viktigt att veta för dig patient som nu skall ut och prova, t.ex en operation.

" Fan ingen som blir bra"...
Upphovsmannen till att ingen förklaring har dykt upp under det senaste 30 åren i Sverige är trots idoga försök Professor Alf Nachemson, sveriges store gigant i området rygg. Jag porträtterar honom, omän inte så nogrannt på en sida intill artikeln i Dagens Medicin,
Nachemson avled 2006 och det ser ut som många ortopeder i landet inte förändrat sin inställning gällande de psykosomatiska orsaksförklaringarna som byggdes upp under 90 talet. Därför funderar jag på om man skall gå ut med något ganska radikalt. Helt enkelt begära stopp för alla ryggoperationer. Varför operera en rygg om den bara har små åldersförändringar och snarare skönhetsfel man opererar och att var och varannan person är "socialfall"

Det finns t.o.m kirurger jag träffat som opererat i 15 år men som säger att " Det är ju fan ingen som blir bra...!
RyggOrtopederna uttrycker sig nu också i facktidsskrifter att man måste bli bättre på att välja kandidaterna till operation. Bättre urval. Är de personer som har bra jobb och lindriga smärtor man vill ha.? Vad menas ? Operera en frisk advokat, och som fortfarande är frisk 6 månader efter operationen och operationsresultaten ser bra ut...
En del dokumentation på det. I ett dokument står det t.o.m att
Invandrare inte anses som goda kandidater.......??
Jag menar att det är också argument för att patienter kanske bör undvika ryggkirurgins lokaler. Den medicinska aspekten på problemet i ryggen tycks helt ha försvunnit.
Och när vissa inom kirurgin nu bildar bolag och stoppar in den nya varianten med biopsyksociala "multimodala" behandlingskonceptet....
Då menar jag sammantaget att tåget har spårat ur. Alltså jag som fortfarande tror på att stela kotorna i ländryggen rimligen är det enda som på sikt borde hjälpa. Men bara på svårt smärtdrabbade ländryggspatienter.

Allt är inte dåligt
En paradox är dock att den senaste intressanta experten vi hade som föreläsare på Rygg föreningens stämma, Dr Stefan Blomberg Lidingö är förespråkare för "multidisciplinär behandling" alltså där de psykologiska aspekterna finns med på en hörna. Inget fel i det, men inte som huvudorsak. Utan som en konsekvens av den långvariga smärt och handikapp situation, inklusive Försäkringskassans piska som patienterna är utsatta för.
Stefan Blomberg är nog enl min uppfattning en av dem allra främsta forskarna på ryggen som har de intressantaste förklaringarna, hypoteserna, till ryggsmärtan uppkomst och långvarighet. . I och med att vi nu "slaktar" regeringens "multimodala koncept, så är vi också till synes på och hackar på Blombergs multikoncept. Men Blombergs koncept är ett bättre koncept som inte i första hand är ute för att friskförklara patienterna och sedan ringa försäkringskassan och få 5000 kronor extra för det..

En sak är säker, om denna ortopediska psykologisering blir införd, så kommer det inte bli skojigt att möta en läkare i Sverige om man klagar på ryggvärk oavsett om man har 5 diskbråck i ryggen, eller 4 ryggskott per år. (många erfar idag en uppenbar nonchalant bemötande ifrån de sakkunniga.)

Jag kommer nu erbjuda ortopederna, svensk sjukvård och läkarna i Sverige ett nytt sätt att diagnostisera och mäta handikapp på ryggpatienter. Patienterna får i lugn och ro svara på 21 frågor om hur de upplever ryggsmärtor och vardag. Patienterna får nu möjlighet att beskriva sjukdomen och handikappet, och inte läkarens summariska utredning, med benlyft och lite prat.

101 personer svarade - övertygande resultat
Då får vi kanske också reda på den troliga orsaken till ryggsmärtorna . Och framförallt mosas de psykologiska orsakerna sönder och samman.
101 patienter har redan genomgått en liknande studie jag satt upp för 3 år sedan. Det blev ett rungande resultat.

På många viktiga frågor svarade nästan alla likadant. Nu finns en vässad version strax klar att presenteras. I steg 2, Hur mottagande blir inom vården vet vi ej, men jag är optimist och tror det kommer att vara välkommet.

Många, inte minst de som snabbt vill ha medlemsskap för att veta mer när de ligger där med smärtor, efterlyser råd om vad man kan göra. Nu finns ett nytt dokument "Akut smärta, vad göra". Ladda ner här om intresse finns.
http://www.ryggforening.se/pdf/Akutsmarta.pdf
En ny version av "Är du kandidat till steloperation ? finns nu också. Det är aningen mer kritisk
till stelop än förra versionen från 2002. De som går i sådana tankar att steloperera ryggen bör nog läsa dokumentet.

Läs även andra bloggares åsikter om ryggont, magnetröntgen, ryggvärk, ont i ryggen, utredning,

Christer Nyberg