Spondylolistes - bra förklaring till ryggsmärtan

Extrem träning kan ge
istmisk spondylolistes

Spondylolistes, kotglidning och SRS Segmentell rörelsesmärta har närmast identiska smärtsymtom. Tre gånger så många kvinnor än män har kotglidning. På grund av bristande röntgenkunskap kan det vara fler. 
Forskare tror nu att kvinnors sämre förstärkande tvär och longitella ligament kan vara orsaken till överrörlighet och därmed mer ryggsmärta och ökad benägenhet till att få kotglidning. Problem med Ligamenten är det inte mycket diskussion om, men likväl mycket intressant - och problemet gäller samtliga som har någon form av ryggproblem.



Spondylolistes - kotglidning är en av de tre vanligaste kroniska ryggsjukdomarna tillsammans med Diskbråck och Spinal Stenos. Spondylolistes är ett felscenario i Ländryggens nedre del som kan finnas i upp till 10 procent av befolkningen.

Kotan glider framåt. Ett brott på
kotans stödjande ben
(lys in pars) (Crack)

Nästan alltid är det L5-kotan mot sacrum (S1) som gäller, även om L4 i sällsynta fall förekommer också. SpondylOlistes , (vi kallar det Olistes i fortsättningen) - är en kotglidning. och de finns 2 orsaker till glidningen som dock i slutändan liknar varandra.
Så kallad Degenerativ Olistes som orsakar glidning utan att det finns ett brott i kotans ben (lys in pars). Och Istmisk Olistes där man ser att en eller båda benen till kotan har gått av genom fraktur och därmed hjälper till med glidningen.
Hur mycket kotan kan glida - graderas till status till mellan 1-5. Där 5 är en stor glidning - ca 30 mm eller mer. Man kan dock inte säga att den som har glidning 4 på skalan har mycket större besvär än den som har bara 1. Man måste känna till att många som har Kotglidning inte har någon ryggvärk
Om man skall upptäcka graden av kotglidning används slätröntgen och helst i stående position.Det finns studier som visar att röntgen i liggande position missar kotglidningens storlek. Magnetkameran är därvid mindre lämplig i detta sammanhang.

Kvinnor har sämre ligament än män !
Studier har visat att kvinnor i mycket högre grad har besvär av Olistes och kotglidning än män. Detta har förklarats med det intressanta att man tror att kvinnors stödjande ligament ("bandage") kring ryggkotorna, på grund av hormonellt betingade faktorer har, eller får sämre stödjande ligament och därmed högre risk för ryggsmärta.
Ett mycket intressant faktum som då inte bara gäller Olistes-patienter utan rimligen ALLA kvinnors problem i ryggen - med eller utan Olistes eller med eller utan måttliga eller inga röntgenfynd!! Ligamentens kondition kan man nämligen aldrig undersöka - metoden finns inte.
Det är också intressant att man börjar tala om ligament som grundorsak till kronisk ryggvärk - detta gäller naturligtvis även män. Dåliga ligament, risk för dålig rygg.

Hur uppkommer Spondylolistes
Olistes är inte medfött - sannolikt heller inte ärftligt. Snarare då genetiskt, att vissa personer får sämre kvalitet på de nedre kotorna och dess leder som under livet står under hård press.
Istmisk olistes har till en del förklarats med att yngre personer (framförallt kvinnor) sysslar med för tuffa sporter, t.ex balett, gymnastik och därvid utsätter kotbenen och facettlederna i för hög ansträngning.
Det allra vanligaste är dock "vanlig" degenerativ Olistes, där glidningen sakta bildas, och där första smärtsymtomen, speciellt i sittande börjar uppträda i 25 årsåldern.
Liksom diskbråck är Olistes inget man får efter en bilolycka eller liknande.

Och vad gör man då åt saken?
Det är viktigt att känna till att Spondylolistes inte skall ses som en isolerad ryggsjukdom. Personer med SRS Segmentell Rörelsesmärta , där man inte ser glidning, visar närmast identisk smärtprofil som kotglidningspatienterna. Därför skall samma typer av behandling gälla för båda grupperna.
En Olistespatient kan ju även ha diskbråck - liksom de flesta. Det gäller då att kolla upp "reglerna" för hur man handhar SRS  och om man tycker besvären liknar SRS.
Som för alla gäller så kallad konservativ behandling i första hand - avvakta i andra hand - operation i tredje hand. Ett tusental patienter stelopereras för SRS och Spondylolistes varje år i Sverige.
Och resultaten är väl - sisådär.

• Spondylolistes är en kotglidning oftast på L5 nivån. Glidningen brukar oftast inte bli värre med tiden.
• Eftersom smärtprofilen hos en olistespatient är närmast identisk med de som har diagnosen SRS - Segmentell rörelsesmärta, så skall Olistespatienten betraktas som en SRS patient och behandlas lika dant som en SRSpatient..
• Fler kvinnor än män har kotglidning-Olistes. Det kan förklaras med att kvinnors ligament inte är lika strama som män och därmed ger efter för kotans tryck. Förklaringen har dock inte säkert kunnat visas.
• Det är oklart om ligamenten ger smärta, men det är klart att om ligamenten ger med sig för mycket ställer det till med smärta. Kotors rörelser accepterar inte hur mkt rörelser som helst.
• Att ha kotglidning innebär inte att man per automatik behöver ha ryggsmärta.Fler faktorer måste till. Därför måste fler utredningsmetoder till.

Saxat från ryggkirurgernas sida: Någon säker förklaring till den ökade förekomsten av kotglidning hos kvinnor finns inte. Den hormonellt betingade ökade ligamentära laxiteten hos kvinnor har antagits vara en möjlig patofysiologisk förklaring, vilken skulle förklara ett minskat motstånd gentemot den belastningsvektor som vill åstadkomma en translation mellan kotorna.