3 april 2019

Ryggskott - är en fråga om nervsystem -inte muskler

ryggskott

Ett ryggskott smäller till. Vad beror det på? Vilka tips är bäst.
Och vilka kan anses vara experter? Ingen är expert - eller är alla experter?

Och det är just det vi ser när vi går in på tre av Sveriges mest ansedda expertsidor på nätet. Olikartade svar, inget svar eller flera svar.

Men ingen har samma svar.  Därför är denna artikel unik - det är inte mycket vi kan länka till som stöd för våra påståenden om vad ett ryggskott är. Vi får göra två saker, städa bort de påståenden som finns från experterna - och lita till hur patienterna uppvisar sina symtom.
Vi får göra som man gör när man söker efter en gammal tavla i ett garage fullt med sopor. Vi får städa bort allt ej användbart, och senare på dagen - i all röra  hitta vår klenod - sanningen om ryggskottet
Vi får fiska bland olika experter - att använda en går inte. I botten ligger dock patienten och dennes symtom och beskrivning av ryggskottssmärtan. Jag har lyssnat till 1000 personer.
När vi vet vad som gör ont i ryggskottet, vet vi också hur vi skall hantera ryggskottet.
Tunga fakta visar att ryggskott är en neorolgisk attack - /hjärna & nerver/ som reagerar på ländrygg.
Muskler är inte med i spelet - de kommer in i ett senare skedde som en skyddsreflex. Det innebär att en som fått ryggskott har ont dels i det centrala nervsystemet PLUS av muskelkramp.
Vi har ett därför en ruggig dubbelsmärta att hantera.

Fakta och myter

En myt är att det är otränade ryggar som får ryggskott - men ingenting talar för det. Det är inte muskler det handlar om som utlöser ryggskott - Det är hjärna, nerver och knepigt område det handlar om.Frst slår nervsystemet till i ett djupt centralt placerat hugg - därefter låser musklerna området i en skyddsreflex.
Det är också yngre personer som får ryggskott - inte sällan efter att de har tränat. Ju äldre och stelare personer blir ju mindre ryggskott kan man se.
Det finns inget som tyder på att diskar är med i skapandet av ryggskott. Vi kan glömma det- Det tycks mer som att ryggskott är en "nervkollaps" där hjärna upplesmärta från området - plötsligen skickar fel signaler till ländrygg - och det smäller till - rakt in i mitten på kotpelaren - och längst ned.
Muskler kommer mer in i spelet och stramar upp - när smällen redan är ett faktum.Då har det gått minst en kvart.

Men nu skall Vi börjar med att titta på expertsidorna.

Sajten Vårdguiden1177  har ingen speciell sida om ryggskott - Söker man på ryggskott på Vårdguiden kommer man till "Ont i ryggen" - där finns ett litet stycke som beskriver följande: Ryggskott, lumbago acuta, kommer ofta plötsligt, till exempel i samband med ett lyft eller en sidovridning. Du känner smärta och en låsning i ryggen med kramp i ryggmusklerna. Smärtan kan vara skärande, huggande eller molande. I vissa fall kan det kännas som om ryggen håller på att gå av.
Svar: Det behöver inte alls vara ett lyft eller sidorörelse. Det kan vara enbart framåtböjning - Och detta med "skärande , huggande, molande är smärtor i ryggen rent generellt - inte speciellt vid ryggskott.
Vårdguiden blandar och ger  - vanligt "ryggont" blandas med akut värk --
Betyg Underkänt


Doktorn.com
Även här är det dåligt med att hålla sig till beskrivning av ryggskottet - man blandar friskt mellan att beskriva vanlig ryggvärk och ryggskott. T.ex .
Ofta finner läkaren ingen orsak alls. Dock kan ryggskott i vissa fall bero på att den drabbade har slitna eller komprimerade diskar eller någon form av kotförskjutning.
I vissa fall slitna diskar? - men det har i så fall inte mycket att göra med utlösande av ryggskott att göra- eftersom en "helt ren" rygg - där inget nämnvärt syns på röntgen -- riskerar få lika många ryggskott som den som har 4 diskbuktningar.Och en äldre person som nästan alltid har slitna diskar sällan får ryggskott jämfört med en 35 -45 åring.
Det såg vi i Ländryggsundersökningen - de som hade minst att visa på röntgenutlåtandet hade oftast mest ryggskott.
Det är mycket vanligt att få ryggskott eller ryggont, hela åtta av tio personer drabbas vid någon tidpunkt i livet.
Det är ju inte så att 8 av tio får ryggskott här i livet - däremot kan påståendet stämma gällande ryggont -
Doktorn.com - Betyg - underkänt

Internetmedicin - den tyngsta sajten
Här - när ortoped uttalar sig får vi svårigheter att hitta ordet ryggskott överhuvudtaget - men under en samlingsida "Lumbago" nämns "Akut lumbago" som då är det närmaste vi kan komma tillståndet ryggskott.
Citat: Akut lumbago har god prognos med över 60 % besvärsfria inom 2 veckor och
80-90 % inom 3 månader. Ryggsmärtor som varar mer än 3 månader har däremot en sämre långtidsprognos med stor risk för att bli kroniska.
Alltså informationen om uppkomst av ryggskott finns inte, bara hur lätt det är att bli av med ryggskott. 
Hela artikeln handlar om Lumbago (smärta i ländrygg) - men praktiskt taget ingenting om ryggskottet som kallas Akut Lumbago.
Underkänt.

Alltså på tre tunga medicinska sajter får vi inga eller motsägesefulla förklaringar till vad ett ryggskott är och varför  skott uppträder. Ännu mindre talas det om att ryggskott skulle kunna ha ett viktigt samband med "Kronisk värk" - eller Segmentell rörelsesmärta (SRS). Alltså - att många ryggskott är lika med allvarligt - många ryggskott skapar ännu mer risk för kronicitet. Ser man till patienterna som har kroniska besvär så ser vi en väldig massa ryggskott i den gruppen.
75% av kroniska ryggar har några eller mängder av ryggskott. Bland de friska som får ryggskott får det bara en gång- är 10%.

Ryggens position är viktigast- och nerverna

Experterna menar att vridning och lyft behövs för att trigga ett ryggskott - men det är inte hela sanningen
Ett vanligt utlösande av ryggskott är ENBART framåtböjning --
-- eller att sitta på stol inkluderande framåtböjning - som ett U och t.ex spänna skor eller pjäxor.
-- eller böja sig svagt framåt över sjukhussäng
--eller böja sig ner för att hjälpa ett barn med kläder och skor.
-- Ryggskott kan också uppträda i samband med lyft
-- Men som vi ser behöver inte lyft ens vara med i spelet- det är framåtböjningen som är "nyckeln" till ryggskott.

Då får vi ett intressant faktum - det är inte svaga muskler som utlöser ryggskott - en lätt framåtböjning kräver inga starka muskler -

Vi skall nu tala om nerver och automatik.


Människokroppen har 2.5 miljarder nerver - Olika grupper av nerver har olika funktion. Nerver som känner av, nerver som rapporterar, nerver som ser till att muskler och vävnader rör på sig, nerver som hjlpr till att reparera - nerver skickar smärtsignaler till hjärnan. Olika nerver gör olika saker.

Man talar om de motoriska nervsystemet som indelas i det autonoma nervsystemet (automatik) och det somatiska nervsystemet (viljestyrt system)
Det autonoma systemet kan du inte påverka - t.ex hur många slag du vill att hjärtat skall slå. Du kan heller inte påskynda matsmältningen och tarmarna.Du kan inte styra sväljandet - det är en automatik.
De viljestyrda nerverna kan du beordra - lyft på en arm - börja springa - svälj en sked gröt.
Du kan bestämma en viss riktning - t.ex nu skall jag svälj en sked gröt - Men sedan kommer det knepiga med sväljandet. Man kan sätta i halsen.

Gröten fastnade i halsen

En Läkare förtalte mig att jag inte hade en cancersvulst i halsen när jag var säker på att något i halsen satt i vägen.
Doktorn tittade inte ens i halsen.

DOKTORN SADE MYNDIGT : " Sväljfunktionen är mycket komplex, den kräver att alla inblandade vävnader och muskulatur jobbar i takt med varandra annars blir det "tilt" i sväljfunktionen och gröten fastnar i halsen - hur mycket du än sväljer.
Och det är NERVER som styr musklerna - om vissa nerver stängs ner - av någonting - blir det "kaos" i systemet -
Vad göra? Det är bara att vänta ut problemen så hjärnan och nerverna kommer överens med varandra igen - det brukar ta en vecka sade doktorn. Och precis så blev det.

Och så är det - nästan - med ryggskottet också enligt min hypotes.
A. Ländryggen är knepig i sig självt med sin veka konkava båge. Huvudet och nervsystemen har alltid mer problem att sköta ländryggen än vad den har med den raka bröstryggen.
Som vid bilkörning alltså - det går att blåsa på på raksträckorna - men när det svänger kan man åka av -om ingen korrigering görs.
1. - Först har vi ländryggens komplexa område rent fysiskt (mekaniskt)
2. - Och sedan har vi neurologin - hjärnan/nerverna som skall sköta t.ex stramningen av området ländrygg när en person sakta böjer sig framåt -och skall borsta tänderna

RYGGSKOTTET

Det är nu det spårar ur - ländrygg får signaler i fel ordning - och det smäller till med kramp.
Först använder vi de viljestyrda nerverna till att beordra framåtböjning - och sedan kopplas automatiken in för att ge ländryggen rätt dos av muskelstramning - och det är då "tåget spårar ur".
Hjärnan sänder fel signaler i fel ordning. Pang.
Det blir en krampsmäll - inte i muskulaturen - utan i själva nervknippet inuti ryggraden . Se nedan angående Durasäck och Cauda Equina.
Vi har en knepig position här som hjärnan har problem med. Framåtböjningen.
En rygg som då har haft värk sedan länge - blir alltmer rädd att böja sig framåt utan stöd.
Tandborstning - framåtböjning -
En van smärtrygg gör ingen framåtböjning utan att ta stöd med vänster han i tvättstället och tandborsten i höger hand. Då blir jobbet för hjärnan mycket enklare.

Ryggskott är en neurogen historia - inte en muskelfråga
Ryggskott är en ruggig stöt av neuropatisk värk i den absoluta mittpunkten av ryggraden och längst ner i ländryggen och högst inom tre kotors marginal - L3-L5. . Ryggskott i bröstrygg är känt - värken kommer inte i ryggen utan i bröstet och kan lätt förväxlas med hjärtbesvär
Och vi har nackspärr - men det omskrives inte här -men principen är den samma. Ett nervtillslag runt strukturer som låser fast.

Initialt - första 10 minuterna är inga muskler indragna i processen.

VÅR HYPOTES

Som bygger på patienters beskrivning och viss vetenskaplig information. Och min egen fallbeskrivning.
Bilden visar kotpelarens nedre del och från vänster sida.
Om vi tittar på bilden så ser vi det området vi hypotetiskt utser som "skadeplats" - Vid "Lumbar cistern"
Vi ser ryggmärgskanalen i mitten - och den gula delen är slutet på ryggmärgen. Den stannar vid kota L1 - Nu blir ett nytt stycke ryggkanal - utan ryggmärg men med en väldig massa nerver. (det blåa)  Det är i den undre delen den blåa delen vi har Cauda Equina och durasäcken.
Och det är vid "Lumbar cistern" vi tror på att ryggskottets epicenter finns.

Det är här - med tanke på dess extra och "ruggiga" dova smärta vi har ryggskottscentrum.
Musklerna runt omkring är initialt inte drabbade . Men kan bli det 10 minuter senare genom att de skyddskrampar emot denna vi kallar nervattack i mitten /cauda equina/
Ingen yttre påverkan alltså - men nerver som "fått spel"


Tänkbart scenario. Personen böjer sig fram /kritisk position/ har inget stöd av händer - och så smäller


Hjärnan skickar iväg en skyddsreflex som gör att nerverna får en "puff" - som urartar i en kramp - och denna dova neuropatiska ryggvärk.Vid skottet kan värken också skjuta ner i ett ben - nerv/ischiassmärta i ben.
Inte hoss alla men hos vissa. Då har vi ett större smärtproblem.

Hur går det till?
Teoretiskt har hjärnan/nervsystemet uppfattat att ryggen/länden är i en faroposition som den inte vet hur den skall hantera - därav uppstår en onödig överreaktion - och nerverna i cauda equina får en "käftsmäll" som gör så ont att hela muskulaturen slår till som skydd och låser - vilket Sakta men säkert kommer dock situationen låsa upp -

Ryggskottet uppträder lurigt - men logiskt. Provocerar du ryggen för mycket - då varnar hjärnan - först med värk - men sedan smäller det. Hos yngre smäller det utan initial värk


Ryggskott går alltid över utan behandling efter ett antal dagar eller en vecka . Men det gäller bara "debutanter. De som får många perioder av akut lumbago, (ryggskott) och är kroniska redan får längre perioder av besvärande smärta efter ryggskott.
När "vanliga" personer får ryggskott och är fri från värk innan skottet har de bättre prognos.

Ryggskott kan också uppträda när man haft en bra period för ryggen - Patient som är ryggskottsbenägen kan bli lite mer "våghalsig" och ta allt längre turer - åka skidor i spår man inte vågade förut. Börja lyfta något man vet är tveksamt.

Antalet ryggskott är högre hos yngre personer än vad det är hos äldre -
Hjärnans aktivitet spelar också roll - ju mer bollar man har i luften ju mindre blir det kvar för hjärnan att bevaka ländryggen.


FELKONSTRUERAD RYGG?
Huvudsaken - grunden är som förut - människan går på två ben - det ger en avsevärt mer och höjda krav på att nervsystemen klarar av sitt jobb att hantera en vinglig lekamen som ser ut som en S-kurva - och där området ländrygg som svänger kraftigt (lordosen) blir en grannlaga uppgift för hjärnan att sköta. Inget annat  däggdjur på denna jord har ens ett uns av de ryggproblem människan har.
Fyra ben är bättre än två ben -

Vad gör man om man fått ett ryggskott

1. Att undvika att bli rädd och orolig - Coola ner
Ingenting har gått sönder i ryggen  Röntgen behövs inte. Röntgen ger aldrig svar vi vill ha.
Om smärtorna modell hög nivå inte visat nedåtgång efter 4 dagar bör man dock söka doktor.
Så länge man känner att det går åt rätt håll så var kvar hemma. Fjärde dagen borde man ha kännt förbättringen - kroniska ryggar tar det längre tid.

- om du kan röra dig är det bättre än att ligga. Men första dagarna behöver man vara i stillhet. Inte utmana smärtan för mycket.

- Skaffa snarast någon som hjälper dig med det praktiska. Informera denne att du har ett helsike men att du inte är allvarligt skadad - och att ryggskott alltid läker ut - helt eller delvis.
Det tar 5-7  dagar innan man är i hyfsat utgångsläge igen.Det kan dock ta flera veckor av ömhet.
Patienter som är kroniska och haft ryggskott innan kan värken sitta i längre. Men den akuta värken borde ha gett sig iväg tidigare.
Kroniska personer som står på hög dos smärtstillande kan få mer problem att hantera detta med ytterligare piller. Grundrådet till kroniska ryggar är därför att hålla sig på låga nivåer smärtstillande.
Annars finns inget utrymme kvar om man får akut period.
De flesta som får ryggskott kan reda ut problemet utan analgetika (smärtstillande) Kroppens egna endorfinsystem är kraftfulla - om de får vara ifred.


Smärstillande medel?
Normalt kan man reda ut detta utan piller. Vanliga receptfria smärtstillande som Paracetamol hjälper inte mycket. Men man kan prova med receptfria Ipren som är ett muskelavslappnande medel.  Voltarensalva som insmörjes kan också lindra.
Opioider är knepigare - fungerar dock bättre för psyket.


Den mentala biten

En Kvinna frågade oroligt Facebookgruppen Ryggföreningen Bas " Jag drabbas psykiskt hårt av dessa återkommande ryggskott - jag orkar inte fler, vad gör jag för att slippa dem"?

Det första tanken och rådet till kvinnan är att man kan förebygga nya ryggskott genom att man förstår varför det förra skottet kom. I denna artikel finns info om det.
Det har ej bevisats men Ryggskottsbenägna personer kan - förutom ryggradens konstruktion - vara personer som är envisa - grupp A personer - som vill framåt - alltså det finns en stressfaktor med i spelet - och det stör nervsystemen och kan bidraga till ryggskott.
Att tänka positivt är inget man kan göra på beställning men uppenbarligen är det till god hjälp. - t.ex att man inte är skadad - eller blir skadad av ett ryggskott-
Framåtlutande positioner och lyft är förbjudna positioner.


Kvinnan frågar om man kan hindra fler ryggskott att uppkomma genom att - som är brukligt - steloperera två kotor i ländryggen. Tanken är god - men praktiken talar ett annat språk.
Dels talar aldrig Ortopeden om ryggskott - eller använder ryggskott som jämförelse - resultat och nytta i sina egna studier. "Har du mindre ryggskott nu"? (man frågar mest om värk i allmänhet)
Dels - Så har vi sett utmärkt läkta steloperationer - men ingen vinst i värk.
En person i min närhet stelopererade länd redan efter första ryggskottet ( jag gjorde det efter 15)
Ingen av oss blev lysande.
Problemet är att man talar som om ryggskott är ett isolerat problem - som knappt har med ryggen att göra.

Det man ser är dock att ju äldre person blir - ju färre ryggskott. (de lugnar ner tempot med ålder)

Man kan inte - om man vill undvika nya skott - fortsätta som exempel med ridning och sedan mocka i lagårn - eller annan tung verksamhet.
Man kan inte syssla med andra idrotter som extremt utnyttjar ryggen - t.ex balett, avancerad dans,
styrkelyft -
Men också vissa yrken - där framåtböjning ingår - (barnskötare - sjuksköterska bädda sängar - lyft etc...
Är man benägen att få nya skott - så måste man ändra beteenden, hobby och yrke.
Ryggskott hör ofta ihop med kronisk värk -- då måste vardagen läggas om.
Att träna rygg enligt Fysioterapins regler är inget fel - men det räcker inte hela vägen alltid 
Man kan heller inte låta ryggen ta över vardagen - I stället skall vardagen tar över ryggen men att man måste tänka på detta med lyft och framåtböjningar.
Att tänka positivt kan vara lätt att säga - men är ändå rätt.

Därför är regel nr 1 vid ryggskott att stärka psyket - i första hand med stark information som gör att man härdar igenom ett ryggskott. Ett sett är att lugna patient med flera saker - utan att därför förringa problemet.

Ryggskottet peakar - når sin topp efter 1-2 dygn för att sedan värken sakta går tillbaka. Efter 5-7 dagar är man hyggligt återställd - men kan ha ömhet kvar i veckor
Detta är ett naturaförlopp som man inte - likt en influensa - kan göra så mycket åt.
Om smärttabletter används är receptfria Ibroprufen lika bra som vilken Opioid som helst.
-- Se till att du har folk som kan hjälpa dig med praktiska saker. Kan man höja toalettstolen är det bra.
Men matlagning och liknande är bäst andra sköter - då stående position är värst.


Går ryggskott - att förebygga?

Det finns inga raka besked om hur man kan förebygga ett nytt ryggskott. Människor är uppbyggda efter olika genetiska kartor.Tyvärr är det riktigt dåligt forskat inom detta område och råden är lika många som det finns behandlingssätt.. Träning anges ofta som en första och bästa metod. Det är visserligen ingen dum ide, och goda träningsprogram för ländrygg finns. Men många som tränar flitigt riskerar ändå ett nytt ryggskott.

Sena tipsen

Ryggskott tar hårt på psyket
  •  Gå inte på myter om att du "inte är vältränad" - eller har slarvat med något. Du är antagligen en mer aktiv person än någon annan. Kanske alltför aktiv.
  •  Har man känningar av ryggen mer kroniskt måste man anpassa livet efter ryggen. Inte tvärtom
  •  Ryggskott kan komma igen - undvik positioner - ändra på beteenden - ta stöd med händer om du måste luta dig framåt. Inga dumma lyft 
  •  Fortsätt inte med att vara en envis person - att vara Smart person är bättre - men är svårare
  • Ryggskott första gången kan ta musten ur vem som helst. Men de som haft mängder av dem lider nästan lika mycket. Man lär sig inte - Kroniska ryggar har det därför värre och måste ges råd som är mer omfattande än denna artikel.


    OM du har ryggproblem sedan tidigare och får nya ryggskott så krävs naturligtvis mer uppmärksamhet om hur man skall klara vardagen på lång sikt.
    Men det handlar fortfarande att inte hamna i katastroftankar - och inte rusa till doktorer och operation -  Ohyggligt många i Sverige och världen har ryggskott - och kronisk värk däremellan. De som klarar sig bäst är de som inte sitter ensamma och tänker katastrof

    Kom ihåg - ryggskott är ett helvete - men du är inte skadad - därför är prognosen god att just skottets inverkan tonar ut efter 5 dagar. Lite mer problem för kroniska ryggar där all smärta inte tonar ut bara för att ryggskottet tonade ut.
    Det är lätt att säga - men att vara stark och cool ger mindre värk. Kan man städa bort katastroftankarna mår man bättre.
    Synd bara att svensk vård inte ens kan förklara detta - därmed blir det också olika bud om någon förklaring kommer.

Christer Nyberg - 25 ryggskott - smärtproblem 47 år - 6000 timmars forskning

Läs mer om ryggskott och ladda hem tipsdokumentet

Externa länkar om diverse variationsrika ibland kontroversiella råd
Utdrag ur personlig lista där jag fått kompletta ryggskott
1974 - lyfter spånplattor på landet - ryggskott genom böjning och lyft
1977 - böjer mig framåt för att hoppa av båt - (ej lyft) ryggskott innan jag landar bryggan
1979 - Spelar tennis - böjer mig ner för att ta upp boll på banan (ej lyft)
1978 - Skall spela bandy - sitter på bänk lutar framåt knyter skridskor (ej lyft)
1980 - Val Gardena - alpint - första dagens morgon. Framåtböj spänna pjäxor (ej lyft)
Detta med att spänna pjäxor och ryggskott sker tre gånger till vid olika skidresor -

Under 20 års tid - och 20 ryggskott - 1974-1994 - använde jag - såvitt jag minns inte några smärttabletter öht.
Jag var heller inte sjukskriven en enda dag dessa 20 år. ( egen företagare)
Efter operationerna 1995 - började jag med - ibland stort intag av smärtstillande mediciner
Det pågår fortfarande - men lägre nivåer. och jag blev senare sjukpensionär.
Nu är jag 70 - och har exakt likadan värk på exakt samma ställe -trots en massiv fusion på 2 nivåer.
I mitt fall - och enligt viss forskning - sätter alltså operationer igång användning av smärtstillande opioider. 

1 kommentar:

  1. Hej Christer!

    Tack för att du länkar till min webbplats. Jag ändrat strukturen och sidan om ryggskott finns nu på http://davidaston.se/symtom/ryggskott

    Bästa hälsningar

    David Aston

    SvaraRadera