23 maj 2009

Råd om ryggont nästan alltid felaktiga

I serien myter om ryggont presenterar vi lite vetenskaplig information

1.) Vissa hävdar att övervikt skulle skapa mer ryggont.
Glöm det. Det finns bara en riktigt bra vetenskaplig studie (japansk)
om den saken. Den bekräftar att det inte finns något samband alls
mellan övervikt och ryggvärk. En del ryggkirurger använder sig av myten. Många patienter måste, förutom att känna sig kränkt, banta i flera år, med ytterligare ryggvärk som följd innan de får komma in för operation.
2.) Rökning anses vara negativt för ryggen. Inte minst ryggkirurger
brukar hävda att patienter måste sluta röka om de skall opereras.
Men i den senaste studien som ryggkirurgerna utförde, blev man häpna,
den visade att rökarna hade bättre operationsresultat än ickerökarna.

3.) Många tror att man måste träna varje dag i hela livet så slipper man ryggont.
Björn Dählie, Vegard Ulvgang, Torgny Mogren och massor av elitåkare i skidåkning har gjort just tränat hela livet, men blivit tvungna att ge upp. Senast i högen måste sveriges nu bäste skidåkare Anders Södergren lämna in handduken. Träning kanske är bra för några, men myten är starkt överdriven och många tjänar pengar på att upprätthålla myten.

4.)
Ständigt tjatas det om att sängläge för ryggen inte är bra mot ryggont. Vissa beskrivningar är panikartade. Efter ett ryggskott måste du röra på dig så fort som möjligt, annars.....
Och på Vårdguiden som skall vara landets mest informativa sida,  säger man t.o.m att man kan få blodpropp och benskörhet om man ligger för länge. Detta är ju närmast skandal att påstå. Det kanske gäller de som ligger orörliga i 10 år. Men en ryggskott går ju över efter 10 dagar.
När vi undersökte saken vetenskapligt, svarade 95 procent av de 101 deltagarna med ländryggsproblem att sängläge minskade ryggvärk väsentligen.
Dessutom var det det enda sättet att undvika mer värk.

5.) En av de mest dråpliga myterna som presenterats, i Sverige skall tilläggas, eftersom de flesta myterna kommer härifrån, den kommer ifrån den exeptionelle svensken Professor Nachemson och den statliga myndigheten SBUs rapport om Ont i ryggen, ont i Nacken 2000. Där menade man att patienter som låg i tvist om t.e.x arbetsskadeersättning, eller hade affärer med Försäkringskassan, hade mer ryggont än andra. Rådet var att strunta i att processa och gå och jobba i stället. Då fick man mindre ryggvärk.
Få ryggpatienter i landet torde ha provat den principen. Men alltfler kliniker dyker upp i detta tema. T.ex har ryggkirurgen Tycho Tullberg med försäkringskassans pengar köpt konceptet och driver nu sveriges största rehabilitering för ryggar. Att gå ( eller åka sjuktransport) tillbaka till arbetet är den huvudsakliga medicinen. Ryggvärken är psykosomatisk.

Mer om ryggont


IFRÅN DENNA SIDA kan du ladda hem ett tipsdokument om vad man kan göra vid besvärande smärta i främst ländryggen. 

2. Fler felaktiga råd om ryggont plus några som är bra LÄS MER


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

9 maj 2009

86 åring fick 13 mediciner mot ryggskott

SBU har nu fått upp ögonen för det massiva utskrivningen av mediciner för äldre.
Men vad beror den på ? okunskap naturligtvis, men det handlar också om pengar och budgetar.
SBU kräver nu bättre utredning och diagnostik.
LÄS MER

En liten historia ur verkligheten
Jag påtog mig uppgiften att vara god man för en äldre kvinna som också är min faster. Därmed fick jag också fortsatt insyn i svensk sjukvård. Damen har i princip varit frisk i hela sitt liv, men nu klagade hon på smärtor, främst från ryggen.
Vi for in på Akuten på Karolinska, men efter mängder av utredningar, varav en del smärtsamma saker, så kunde man bara konstatera att hon hade ryggont. Några tabletter ordinerades av en ortopedläkare men de hjälpte föga.
Hon kunde knappt vända sig i sängen utan att skrika.

Tablettexplosionen börjar
Efter en vecka blev det, utan någon förbättring, utskrivning och transport till Jakobsbergs sjukhus geriatrikiska avdelning för äldre. Det var här tablettexplosionen började. Ifrån att hon bara hade en medicin för hjärtat var man efter några dagar uppe i 13 st mediciner av olika slag.
Eftersom hon blev alltmer förvirrad och uttryckte oro för att som hon sade ''De håller på att ta livet av mig här'', så bad jag läkarna om att få se listan på de ordinerade medicinerna,
Fyra av medicinerna visade sig vara smärtmediciner, Två av dem mycket starka.
Jag bad då om ett möte med den ansvarige läkaren. Yngre patienter kan ha problem med bara en smärtmedicin, men nu hade vi en äldre person som attackerades med 4 st.
Och att bara att svälja alla dessa mediciner kan vara en plåga i sig självt.

Jag ställde också frågan om det kanske inte var dax för MRI undersökning av ryggen, vilket normalt borde ha gjorts redan på Karolinska. MRI undersökning accepterades av läkaren och vi begav oss ut till Spine center.( Bilderna visade grova förträngningar av ryggmärgskanalen.) Läkaren minskade nu medicinerna minskades nu från 13 st till 6 st, och jag föreslog läkaren att bara använda Oxynorm mot smärta. Läkaren accepterade detta och fastern kvicknade till lite och började t.o.m äta.

Patienten ingen budgetfråga
Eftersom jag vid varje besök såg en kurator ständigt vara på rummet och tillfrågade patienterna om de inte var dax att åka hem, men där de gamla patienterna inte kände sig friska för det så frågade jag läkaren om de hade någon stipulerad tid som hållas beträffande hur länge en patient fick vara inlagd på kliniken. Tidigare kunde de äldre ligga inne på en geriatrisk klinik under lång tid om så behövdes, nu tyckdes det som det finns en maxtid man måste hålla. Antagligen av ekonomiska orsaker. Läkaren menade att det egentligen inte fanns någon sådan maxtid, men '' 14 dagar var en bruklig vårdtid ''.
Jag kopplade det enorma medicinerandet ihop med att man ville skriva ut patienten så fort som möjligt. Men så var naturligtvis inte fallet sade läkaren.
++ Så detta är ingen bugetfråga då frågade jag? Ni vill att kommunen skall ta äver patienten och kostnaderna ?
++
Nej sade läkaren, så får det inte gå till.

Kommunen har diktatorisk vetorätt
Dagen för utskrivning var kommen. Inte ett dugg bättre, fortfarande starkt smärtpåverkad och sittandes i rullstol anordnade Jakobsbergskliniken ett utskrivningsmöte.
In på kliniken kom nu 3 st handläggare från kommunen, varav en biståndshandläggare, en dam som tycktes ha diktatorisk vetorätt i frågor vad som skall hända en patient när hon skall överföras till kommunal omsorg. De andra deltagarna från kommunen sade inte ett ord. Även en grupp från sjukhuset var med på utskrivningsmötet och förklarade patientens tillstånd, men inget nämndes om vad som orsakade invaliditeten. Någon diagnos hade ju aldrig ställts.
Vart skall hon nu, frågade jag. Ett papper lades fram där man kunde ansöka om ett särskilt boende hos kommunen.
Att få komma till ett s.k särskilt boende med viss medicink assistans var dock svårt sa biståndshandläggaren. Helst ville de skicka hem henne. Jag på pekade att detta var omöjligt, den gamle patienten likaså. Men vem lyssnar på äldre patienter idag ?

Det blev följaktligen avslag på ansökan om särskilt boende. Efter hård påtryckning av mig fick hon dock plats på ett korttidsboende i Solna kommun vilken har en stipulerad vårdtid av 14 dagar. En slags kontroll och mellanstation som skall ge den äldre en säng, utfordra dem med mat, mediciner och bedöma om patienten är frisk nog att vara hemma eller placeras på ett särskilt boende.
Det som slog mig när jag kom dit till detta korttidsboende var att patienterna där, utan undantag var mycket skröpliga, några förvirrade, de flesta satt i rullstol och många måste matas. De väntade oroligt på ett besked ifrån överheten. Hemskickad till ovissheten eller om de kanske fick särskilt boende. De allra flesta får åka hem.

Patientens påverkan lika med noll
Jag vill erinra att detta bara var ett litet axplock ur allt som hände den gamla damen under sammanlagt 4 månader. Jag har tex inte nämnt att hon även hann med att transporteras iväg till en slags rehabklinik i Täby. Där hade man 7 dagars rehabtid, sedan ut. En sjukgymnast var inne några gånger men gav snabbt upp. Läkare var helt osynliga men ansågs ha utfört medicinsk kontroll av patienten och lämnade sedan papper om utskrivning efter sig.
Därefter blev det ambulanstransport hem till sängen. Patientens möjlighet till påverkan av detta och andra beslut var absolut noll.

Mycket bättre nu än när hon vårdades
Efter fem månader klingande detta sannolika ryggskott av och hon sitter nu ensam på en säng i en etta i Råsunda, utan värk och nästan utan mediciner. Men mycket glad att hon överlevde den svenska äldrevården. Hon får nu en viss hemtjänst som är där och lämnar lite mat och tabletter 5 gånger i veckan. För det betalar hon 1712 kronor.' i månaden.
En billig penning måhända, och billigt för kommunen också.
Solna kommuns
årsredovisning visar att det kostar 4 gånger så mycket att placera en patient på ett särskilt boende jämfört med att hålla dem ensamma hemma med hemtjänst. Att ekonomi spelar stor roll, och inte det medicinska är lätt att spekulera i när man ser hanterandet av de äldre.

Fastern då, ja hon har förutom ett kort sjuktransport till ett postkontor för att hämta ut ett leg, som posten vägrade lämna ut, inte ens till mig som är hennes God Man, inte varit utanför dörren på snart 2 år. Men hon mår mycket bättre nu än när hon vårdades av Svensk sjukvård.

I EXPRESSEN liknande fall om 86 åring
Christer Nyberg


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

11 december 2007

En bajonettsmärta i ryggen


Jag brukar inte skriva om mina egna erfarenheter om ryggen, men jag gör ett undantag.
(Det kan vara bra att skriva lite direkta erfarenheter också.)

Sängläge är ju många ryggars räddning (eller hur sjukgymnaster ?) när värken ökar från 3 till 10 på VAS-skalan efter ett IKEAbesök.

Om jag ligger på vänster sida i t.ex 10 minuter, telefonen ringer och jag måste ta mig upp så går det inte. Jag får direkt varning om ett förestående ryggskott. Det skjuter till mellan kotorna med en bajonettliknande värkstöt. Ligg kvar, lura mig inte säger ryggen.

Om jag däremot, trots allt lägger mig på vänster sida ( favorit) för att sova, men gör det LÄNGRE TID, några timmar, har jag inte lika stora problem att ta mig upp.
Alltså den klassiske ryggpatienten är ute några timmar på dagen och försöker ägna sig åt normalt leverne. Förslagsvis , sitta en stund i bilen, promenera ett tag, stanna en stund, ett utebesök utan nämnvärt mål, eller kanske med ett bestämt mål.
Väl hemma dax för sängläge igen. ( Du känner igen dig eller hur,..)
Men försök nu inte ta dig upp för tidigt. Ryggen har nu lurats att tro att han skall få vila bort
värken efter IKEAbesöket, ( 8 VAS) ner till åtminstone ( 3 VAS) .
Får han (ryggen) inte ligga kvar och vila av den bedrövliga smärtan, , då smäller det till när jag försöker ta mig upp.
Men vad händer när jag lägger ryggen på höger sida, eller ligger på rygg med uppsträckta ben . Jo det är bättre, det innebär åtminstone inte ett ryggskott när jag reser mig i alla fall....
Ha det gott....Gå och Lägg dig.... hur du vill.



Andra bloggar om: , , , , , , ,

25 november 2007

"Sjukdomen" ryggont i media igen

Dagens Nyheter, tidningen som inte sällan skriver om denna "folksjukdom" ryggont, menar i en artikel publicerad den 22 november 2007 att 80-talisterna har mer ryggont än 40-talisterna. "Datorgenerationen har mer ryggont än äldre"Det är nog en sanning med hyfsat stor modifikation.
Men okay, vad är det för konstigt med det. Om man studerar något så ytligt som värk utan att specificera sig, så har 80-talisterna sannolikt mer ont i knäna också, eller mer ont i magen, eller i tummen, just därför att alla svenskar har värk någonstans i kroppen flera gånger i veckan utan att det är något nämnvärt fel.

22 november 2007

Oproffessionellt bemötande har sin förklaring

Nisse är i förra inlägget inne på viktiga detaljer ang det fundamentala kravet att få
rätt bemötande i vården.
Ett huvudproblem är att jag, med ytterst få undantag, inte har sett ett korrekt
sätt ifrån läkarhåll att ställa en adekvat diagnos på en rygg.
Du kan åka omkring på samtliga ca 900 vårdcentraler i landet och fortfarande
får du inte ryggen undersökt och bedömd på rätt sätt...

14 november 2007

Diskbråck , ryggskott eller något annat.


VIKTIGT OCH VANLIGT
Diskbråck och ryggskott hör inte ihop med varandra. Utvecklande av ett diskbråck kan ta många år. Ett ryggskott kommer blixtsnabbt.
Något samband mellan diskbråck och ryggskott finns inte enl all vetenskaplig dokumentation.
Det finns därför ingen anledning att t.ex röntga ryggen om man plötsligen får svår värk, typ ryggskott. Bättre är att försöka hantera den plötsliga smärtan - t.ex med värktabletter och i övrigt vila och ta det lugnt. Om ryggbesvären blir långvariga - många månader,  är det dock mer intressant att ta en MRI undersökning på ryggen.
 

7 november 2007

Ryggföreningen till attack i Dagens Medicin


" Ryggpatient får betala läkarnas okunskap. "

Den svenska läkarkåren har ingen kunskap om hur man fastställer orsaken till ryggont.
Det är då förvånande att man so m Försäkringsläkare kan ha en uppfattnig om hur handikappad en ryggpatient är, när sådana undersökningar inte görs. Många ryggpatienter känner sig kränkta av läkare. Patienter med långvarigt ryggont och störningar i benen, får hitta på sina egna diagnoser själv.

UR ARTIKELN I DAGENS MEDICIN
Läkare behöver bättre utbildning

Söker man på Internet via sökmotorn Google får man 540 000 träffar på diagnosen instabilitet och diagnosen LSI Lumbar Spine Instability . I Sverige benämns SRS Segmentell ”rörelsesmärta”, eller ”Segmentell dysfunktion” från vissa läkare. På Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs har det varit en diagnos i 15 år. Men i huvudsak gäller fortfarande 1940 års svenska kunskap om ryggen, nämligen att det bara är tumörer och inflammationer som gör ont i en rygg. Detta är oacceptabelt och följer inte internationell kunskap....
Christer tipsar:
Du kan läsa hela artikeln I Dagens Medicin.

2 november 2007

Finurlig säng minskar ryggvärken

Kvällsposten rapporterar:
Smärtorna försvinner med kulorna, t.o.m sexlusten ökar
säger en användare.
Sängen är en konstruktion som tagits fram av en sydkoreansk uppfinnare när hans hustru inte blev fri från sin ryggvärk.