Alf Nachemson och den Biopsykosociala bluffen

Dagens svenska ryggpatienter med ont i rygg och nacke och framförallt de som nu går, eller har gått på "Multimodal rehabilitering"  bör läsa denna biografi speciellt noggrant. Även de behandlingsföretag som nu ägnar sig att denna rehab bör vara observanta. Detta är ett porträtt av en sällsynt dynamisk professor som införde det "Biopsykosociala synsättet" i Sverige. Ett synsätt som i England avslöjades som en myt, men inte i Sverige Här används "synsättet" för att jaga sjukskrivna ryggar tillbaka till arbete och "boten" är Multimodal Rehabilitering" . Psykologer och kuratorer spelar huvudrollen.

Professor emeritus Alf Nachemson, även kallad Mr rygg,  är den i särklass mest dominante ryggortopeden vi haft i landet. I 30 års tid var han den obestridlige kungen inom området ryggar och "ryggont. Han fick sin professorstitel 1971 som första ryggortoped i landet och har skrivit mängder av avhandlingar i ämnet ryggont. Senare blev han huvudarkitekt i den stora rapporten "Ont i ryggen, ont i nacken" utgiven av Statens Beredning för Medicinsk utvärdering 2000.
Nachemson var ett fenomen. Han var mycketpåläst om all vetenskap som fanns i ämnet. Hans ca 100 kollegor i landet (kirurgerna) vågade inte säga halv sju i hans närhet. Uttalande som gjordes i all media angående "ryggont" måste först granskas av Nachemson. Vetenskapliga studier som han själv inte hade någon roll i - t.ex ISSA studien (Försäkringskassan Tommy Hansson) måste ändå passera honom och "kontrollstämplas".Han var och blev ett kontroversiellt fenomen - minst sagt.
Måttet rågades dock på Läkarstämman 1999 när Nachemson - i egenskap av SBUs medarbetare -  visade en film med ett antal pojkar som med svajande penisar hoppade på patient som brutit ryggen.

Patientföreningen Svenska Ryggföreningen  gick till attack mot SBU och Nachemsons påhitt och förnedring av ryggsjuka. Han avpolleterades ifrån utredningen om ont i ryggen och hade därefter inga nämnvärda uppdrag.

Den långa historian - om Alf Nachemson

Alf Nachemson

När Nachemson 1991 tillsammans med den blytunga vetenskapliga myndigheten SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering" ) gav ut den första stora vetenskapliga rapporten om ryggen, betraktades sjukgymnastik som en onödig behandling.I bästa fall kunde patienterna få lite moraliskt stöd av sjukgymnasten, men någon behandling som hjälpte kunde inte vetenskapligt beläggas.
Nachemson var en fenomenal talare och en mästare på att hantera journalister och media. Men många av hans påståenden var det långt ifrån alla som höll med om. Därför gick debatten livligt till i Läkartidningen under många år. Trots att han själv var ryggkirurg hade han inga problem med att dissa hela   ryggoperations- verksamheten som en ej vetenskapligt godkänd verksamhet.De övriga ryggortopederna hukade men kunde inte säga emot. Trots att Nachemson sågade av alla grenar man kunde sitta på hängde han ändå kvar i luften. Enbart det han själv sysslade med, operation av skolioser och tumörer ansågs godkänd verksamhet. Det hans ryggkirurgiska kollegor utförde var bara experiment.
" Varför leka rysk roulette med patienterna" menade han när kollegorna style="font-size: small;">stelopererad ryggar. Och varför operera diskbråck som de flesta inte känner av. Uppenbarligen avlider årligen ett antal svenska patienter efter ryggoperationen. Och vetskapen att en miljon opererades för diskbråck i USA utan att det är kontroversiellt och har FDAs godkännande, var inget som han köpte. Men i Sverige vågade ingen sätta sig emot Mr Rygg. Och kollegorna fortsatte att operera, omän i blygsam skala. (ca 1800 diskbråcksoperationer per år)

Den stora ryggrevolutionen - och bluffen

År 1999 började information läcka ut om en ny och större vetenskaplig rapport om ryggen. Det var den blytunga myndigheten Statens Beredning för Medicinsk utvärdering som skulle utvärdera "Ont i ryggen" i Sverige- beträffande kostnader och behandlingsmetoder. SBUs vd Egon Jonsson och Nachemson som nu blivit personliga vänner förberedde tillsammans en publicering av 8 miljoners rapporten "Ont i ryggen, ont i nacken 2000".
Svenska Ryggföreningen(patienterna) blev intresserad av detta SBUarbete, inte minst sedan det läckte ut ifrån SBU att ryggpatienter knappast kunde ha några nämnvärda fel i ryggen. De flesta kända diagnoser - t.ex diskbråck rankades inte högre än en vanlig obetydlig vårta.  Ändå klagade ryggpatienter på smärta och sjukskrev sig i parti och minut. Smärta ansåg Nachemson vara en emotionell upplevelse som inte förhindrar att arbeta. Att förmå patienterna att arbeta skulle bota dem och samhället kunde tjäna 15 miljarder. Grunderna till Nachemsons hypoteser var komna ifrån en kollega från Glasgow. Professor Gordon Waddell. Skotten Waddell drev en egen hypotes om den sjukdomsfria ryggen och menade i sin bok "The Back Pain revolution". Ryggar som hade ont i ryggen kunde bara ha det i någon månad därefter övergick värken till att bli "sociala besvär". En revolution har skett - miljarder kan intjänas.

Waddell menade att man måste se ryggpatienter i ett "Biopsykosocialt synsätt". Men Waddell stötte på patrull på sina egna domäner. Det engelska teamet Croft och medarbetare bevisade motsatsen. Waddels teser vara bara en myt. Ryggar gick minsann inte och sjukskrev sig i onödan - tvärtom arbetade de i minst ett år utan att sjukskriva sig. Och i en nyligen publicerad studie gjord i 187 länder utnämner man ländryggsproblemen som varande det största enskilda långtidshandikappet. Och i de flesta av dessa länder finns inte sjukskrivning ens på kartan.
Men i Sverige - som enda land  planterades dessa teser in om "det biopsykosocial synsättet av Alf Nachemson som placerade Waddell på bästa stolen i SBUs utredning. En hypotes om en rygg  som blev frisk och arbetsför efter en månad sågades i England och alla andra länder med köptes av stornationen Sverige. Men kritiken skulle bli hård även i Sverige och Nachemsons tid som enväldig skulle snart upphöra. Men 7 år senare när jakten på skrivna ryggar skulle börja - då dammades denna "kunskap" av och blev synnerligen använbar för syftet.

Nachemson visar svajande penisar på Älvsjömässan
Tre gånger hade Patientföreningen möte med SBU på Östermalm och framförde våra kritiska synpunkter på denna ryggrapport. SBU hade ännu inte publicerat rapporten om ryggen men ville göra en flash för den på Läkarstämman nov 1999 I en fullproppad lokal rymmandes 400 personer - mest sjukgymnaster -  i mässhallarna i Årsta så startade föreställningen. Nachemson och Professor Egon Jonson ifrån SBU skulle nu presentera det nästan färdiga resultatet.  Svaren som basunerades ut var att orsaken till ryggvärken var psykologiskt betingad. Arbete var bästa boten. Det fanns heller inga belägg för att ryggoperationer hjälpte, möjligen hjälpte diskbråcksoperationer, men bara under en kort tid.
Mot slutet av mötet kom eftermiddagens höjdpunkt. Lokalen mörklades, filmduken firades ner och en film i svartvitt som såg ut att vara ifrån början av 50-talet rullades upp. På en sjukhussal liggandes på en brits låg en man på mage insvept i gips. Mannen hade några dagar innan brutit ryggraden. In i lokalen rusar 7 nakna gossar med penisarna vajande i luften. Alla springer de runt mannen och hoppar upp på honom och stampar honom i ryggen med fötterna. " Där ser ni skrek Nachemson, denne man har brutit ryggraden för bara 3 dar sedan, men nu har han inte ont !! Här behövs ingen längre sjukskrivning !
Publiken, i alla fall en del av den, vred sig av skratt. Några lämnade lokalen.

Nachemson och Waddell  fick mötesförbud

När den stora dagen kom i Maj 2000 när rapporten om ryggen officiellt skulle framföras satt 800 personer församlade i konferenslokalen på Lilla Essingen. Men Professor Alf Nachemson fanns inte där och ej heller Professor Gordon Waddell, mannen från Skottland som hittat på diagnosen "biopsykosocialt synsätt". SBU hade tvingats be dem hålla sig hemma. De ansågs alltför kontroversiella.
I stället fick psykologen Steven Linton och en läkare från vägverket i Falun Lars Englund föra talan. Ingen av dem hade ju knappt någon kunskap om ryggen mer än att de själva hade haft ont någon gång.

SBU-Rapporten säljs ut privat - men med andra utgivare

Senare såg Patientföreningen att den omfattande rapporten på 800 sidor fanns utgiven även på engelska och såldes på nätet, men då inte med SBU som ansvarig utgivare. Nu var det privatpersonerna, Vdn på SBU Egon Jonson och Nachemson som var utgivare. Hoppsan. Den enda skillnaden emot den statligt betalda utredningen var förordet, där Jonson och Nachemson tackade sina fruar för det lidande de genomgått när deras män måste ägna så mycket tid åt ryggforskning.På fråga till SBU medgav man att olika extraarvoden betalats ut ifrån bokförlaget Lippincot för den engelska versionen. SBU hade fått en liten del, men mest fick Nachemson och Jonsson.Kontroversiellt minst sagt. Professor Egon Jonson avgick senare för ett jobb i Danmark.
Den massiva rapporten om "ont i ryggen" tycktes vara begraven - den blev för kontroversiell. Kjell Asplund - dåvarande chef för SBU meddelade patientföreningen att det var den mest kritiserade rapporten de utgivit.
De gula böckerna ställdes upp på bokhyllan.

Men vad händer? - Stockholm Spine Center har blivit Biopsykologisk

Invigning Stockholm Spine Center.
Folke Schött - Tycho Tullberg

Men efter en tid, ca 4 år senare börjar det "Biopsykosociala synsättet" sakta smygas in. Omkring 2006 beslöt  man i Stockholms läns landsting tillsammans med Försäkringskassan att starta en rehab för de med "ryggbesvär" på prov. "Multimodal Rehab". kallar man den för.
Jag befinner mig just då hos ryggkirurgen Tycho Tullberg och sveriges största ryggoperationsklinik - Stockholms Spine Center. Jag skall filma en diskbråcksoperation. Han meddelar mig att han är en av 3 kliniker som fått ett rehabavtal med Landstinget och att han skall rehabilitera ryggar. Eftersom jag i stora drag visste att denna psykologmodell som Nachemson o Waddell låg bakom - nu skulle börja praktiseras blev jag tyst ett tag. Sedan frågade jag, "Jaha skall du bli psykolog nu? Vad heter rehabmodellen? Han hade inget svar på det. Jag fick en uppfattning att man kunde stoppa in lite vad som helst i den. Vi talade inte mer om saken. Jag publicerade inget ifrån diskbråcksoperationen och det var sista gången jag var där.

Långt tidigare var styrelsen för Patientföreningen också där - den 20 oktober 2000 - då inbjuden på invigningen av Stockholm Spine Center. Anledning till inbjudan var främst att Jag hade med ett avgörande brev övertygat den borgerliga politiker majoriteten i Stockholm (Folke Schött) om betydelsen för en ny privat klinik för ryggoperationer. Det såg länge mörkt ut för Tycho Tullberg - men efter att brevet inkom till beslutskommiten för det borgerliga gänget,fick Tullberg klartecken Måndagen efter. Löwenströmska kunde nu byggas om för många miljoner. Stockholm Spine Center bildades och blev Sveriges största operationsklinik för ryggar.
Men idag - med vetskap om att kliniken arbetar efter ett "Biopsykosocialt synsätt" med Nachemson och Waddell som uppfinnare - har jag svårt att rekommendera någon att åka till Upplands Väsby. Det är för riskfyllt. Och ovetenskapligt. Risken för kränkning är för hög.

Christer Nyberg tidigare ordförande i patientföreningen Svenska Ryggföreningen
opinionsbildare - debattör och bloggare.